Give It A Name

Igår tänkte jag skolka lite från skolan och besöka stadens djuraffär. Djuraffärer är alltid roliga att rota igenom. Roligare än klädaffärer, tycker i alla fall jag. Även om jag inte alltid gillar att de säljer djur i djuraffärerna. Efter igår gillar jag det ännu mindre!

 

Hittade djurrummet ganska snabbt. De hade EN bur med marsvin, tre burar med kaniner, två burar med degus, två med gerbiler, en med dvärghamstrar och en med guldhamstrar. I det andra rummet hade de fåglar. Ser man det bara på det sättet utifrån den faktan man får så verkar ju djuraffären riktigt bra! Med separata djurrum så att smådjuren kan få lite lugn och ro ifrån fåglarnas skrik.

 

Frågade expediten vilket kön marsvinen hade. Hon svarade då att det var BÅDE hanar och honor i samma bur. Jag frågade henne om det verkligen var bra att de var ihop. Hon svarade att det gick bra för att de var ungar, 6-7 veckor gamla. Det är bara det att marsvin blir könsmogna vid 4 veckors ålder, ibland redan vid 3 veckors ålder. Dessa var defenetivt runt 6-7 veckor och mycket riktigt, det var 2 hanar och 3-4 honor i buren tillsammans! Jag blev chockerad, och ledsen, när jag tänker på att dessa marsvinshonor kommer föda ungar när de själva är ungar, hos ägare som inte vet hur de ska göra om något går fel.

 

Sen bad jag expediten om jag fick titta lite på hamstrarna, eftersom jag sa att jag letade efter en sådan också. Expediten skakade hamstrarnas bur kraftigt. Jag frågade hur gamla de var. Och expediten svarar, det mest chockerande svaret någonsin.

5 månader.

5 månaders guldhamstrar ska INTE bo ihop, INTE i en så liten bur heller. Men enligt Svensk Djurskyddslag (L80) står det att guldhamstrar inte får hållas tillsammans efter 2 månaders ålder.
Jag väntade mig inte att de skulle komma fram. Men nu cirkulerade två What the fu... frågor i mitt huvud. Det första; Varför har de honor och hanar i samma bur?! och det andra Varför har de två vuxna guldhamstrar i samma bur?! Hamstrarna började bråka inne i huset. En stund senare kom en av dem ut. Den kom nära gallret där jag stod ensam, för expediten var iväg och hjälpte en annan kund. 

Hamstern vid gallret hade helt uppslitet öra med blod och infekterade sår. Hamsterns nos hade torkat blod runt nosborrarna och hamsterns ena tå på framtassen var tre gånger så stor som i normala fall.
Efter det stod jag inte ut mer där. Tackade för mig och gick raka vägen till skolan igen. Jag frågade inte varför hamstern såg ut som den gjorde, eftersom de då skulle kunnat få tillfälle att gömma undan hamstern.

Jag gick raka vägen till skolan och började gråta. En halvtimme senare hjälpte rektorn på skolan mig att anmäla djuraffären till djurskyddsinspektören i kommunen.

Förhoppningsvis tar det slut på deras lidande. Förhoppningsvis dras deras tillstånd att sälja djur in.

 

Om ni upptäcker att en djuraffär missköter sig, anmäl det direkt till kommunens djurskyddsinspektion. Ni behöver inte bo i kommunen som djuraffären ligger i men ring till den kommunens djurskyddsinspektör.
Det går att vara anonym när man ringer och var tydliga med vad ni ska anmäla. Be dem att göra ett oanmält besök hos dem. Så att djuraffären kan hinna städa upp brister som djuraffären har.

Detta nummer handlar om det djurplågeri som vi aldrig får se. Det handlar om djurplågeriet som sker för att våra djuraffärer ska få djur att sälja så att vi kan bli glada och nöjda. Vill man inte veta något om det så kan man ju läsa de andra numren av Knapernytt, jag tycker att det kan vara väl värt att veta det här dock.

 

På följande sida (om man tar bort eventuella mellanslag och sådant)
www.fancy-rats.co.uk/community/viewtopic.php?f=5&t=85838

finns text och bilder från en sk. smådjursfarm som ligger i Holland. Det ser dock ut på liknande sett (om inte kanske till och med värre) på de svenska smådjursfarmarna. I texten på den sidan går det att läsa

"Den här mannen föder upp sällskapsmöss, möss för foder, råttor, hamstrar (alla vanliga arter), marsvin, kaniner, lemmlar, degus och gerbiler. Han har också ett litet antal prydnadsfåglar och ugglor. Råttorna bor i par eller i grupper om tre per bur; digivande honor med ungar bor i egna burar. Honorna är alltid dräktiga eller har ungar som får dia. När de inte kan få fler ungar, blir de ormmat; samma sak för de som är sjuka/skadade och gamla råttor eller för de som inte går att sälja pga missbildningar." Merparten av djuren som han och de flesta andra smådjursfarmer föder upp säljs till djuraffärer.

 

Det är inte bara det att honorna får väldigt många ungar under sin livstid det sker mest troligen också väldigt mycket inavel på dessa djuren. Jag själv tvivlar på att någon som ser djuren som ett sätt att tjäna pengar på tänker på att djuren inte ska vara för nära besläktade med varandra.

Inavlade djur klarar sig i regel ganska bra, inavel är inte så dåligt som man kan tro. Men det förutsätter att det är friska gener man avlar på. Eftersom att de i inavel blir dubletter av generna och större risk för att få fram skadliga gener.

Dessa djuren får dessutom ingen hantering alls förutom när de ska städa burarna en gång i veckan. Det är inte det mest idealiska eftersom djurungar behöver ha kontakt med människor när de är små så att de blir lättare att hantera som vuxna.

 

Djur som kommer från grossister har kanske hundratals syskon och tusentals kusiner. Att sen många djuraffärer har blandade kön på djuren som bor i affären gör ju inte saken så mycket bättre.

För vem vill egentligen köpa ex. en mushona i djuraffären som en vecka senare nedkommer med 10 ungar som man antingen kan försöka sälja själv (vilket nog är svårt) eller ge tillbaka till djuraffären där de kan komma att bli sålda som mat till ormar och dyrligt.

 

Vad VI kan göra
Eligt mitt tycke är det här inte okej. Djur ska avlas fram med eftertanke. De ska få männskligkontakt innan de säljs till nya hem. De ska få bra och hälsosam mat och yta att röra sig på redan när de är små. Inget av dessa enkla saker får dem hos en grossist.

Att bojkotta djuraffärer som säljer grossistdjur vore kanske det allra bästa. I alla fall att bojkotta dem vad gäller djurköp. Att bojkotta betyder att man i grupp vägrar att delta i något. Som här då att vägra att köpa grossist uppfödda djur.

Det skulle bidra till att djuraffärer hellre köper djur från uppfödare än att köpa dem från grossister. Vanliga uppfödare (även de som råkat få en kull fast än det inte var tänkt) kan ge honan näringsrik mat under dräktigheten och ge ungarna vad de behöver innan de får nya hem, så på så vis är det mycket bättre.

 

Jag har en Idé

En idé som aldrig kommer gå att genomföra. Jag funderar på om det inte hade varit bra för djuren om det hade blivit så att djuraffärerna under några år inte fick sälja några djur alls. För då skulle djurköpare få längre tid att tänka igenom sitt köp. De skulle själva få söka upp en uppfödare och få precis den kaninen, råttan eller marsvinet som den vill ha (inte vad som råkar finnas i affären just då när de är inne). Privata hobby uppfödare skulle gynnas av att det blev så. Och djuren skulle även de gynnas av att de slapp bli massproducerade och sålda till djuraffärer för att byta hem igen och kanske igen och igen. Uppfödare kan dessutom ge korrekta skötselråd och för det mesta delge annan rolig information som kan vara kul att få veta.