Knapernytt: Just One Litter - 2009-12-30
Jag vet inte... Knapernytt har kanske skrivit om det här innan men det skadar inte att skriva om det igen. Detta nummer kommer nog handla mest om katter och hundar. Men innehållet gäller alla tamdjur. Jag börjar min artikel resa med ett besök hos en amerikansk kattuppfödare som har skrivit en artikel på sin hemsida med titeln "Just One Litter". Jag översätter hela konkarongen till svenska. Nu gäller detta raskatter. Men det kunde lika gärna handla om en bondkatt eller hundkull, fast med fler/andra problem som kan tillkomma.
Brev till uppfödaren:
Hallå, mitt namn är Malin och jag letar efter en hankatt att avla med till min 8månader gamla perser kattflicka, Molly, hon driver mig till vansinne :) Jag är ganska säker på att jag bara vill ha en kull med kattungar så att mina barn kan uppleva miraklet av en födelse. Men jag vill inte para henne med vilken gammal katt som helst.
Har du någon hankatt som vi kan få låna?
Uppfödaren svarar följande:
Hej Malin
Nej, vi lånar inte ut någon hane till avel och jag vet ingen seriös uppfödare i området som gör det heller. Har du funderat igenom nogrannt om du verkligen vill ha ungar på Molly? "Bara en kull" är en dyr sträven som kan vara hjärtskärande, jag tror inte du har tänkt på allt vad avel innebär.
Inledelsevis...
Gentestning innan parning:
Är du medveten om vanliga problem inom rasen, och är du villig att testa din katt mot dessa problem innan du parar henne? Tillexempel är det vanligt att Perserkatter lider av PKD (njusjukdom). Seriösa uppfödare försöker avla bort genen som ger den sjukdommen genom att gentesta alla avelsdjur och kastrera alla katter som har sjukdommen så att de inte kan sprida sjukdommen vidare till nästa generation kattungar.
Avelsavgift:
Uppriktigt sagt vet jag ingen uppfödare i min stat som låter sina hanar para honor som inte ägs av andra uppfödare. Om du hittar en uppfödare är du beredd på att kanske betala några tusen kronor för parningen och uppehället medan honan är hos hanen och pengarna du kanske måste spendera på test som hanensägare kräver (tillexempel test mot FIV [kattHIV], FeLV [katt-leukemi virus] osv.
Ledighet från arbetet:
Du kanske jobbar hemifrån, men om inte måste du planera in så du kan vara borta från jobbet åtminstone veckan som Molly beräknas föda i. Hon kan INTE lämnas ensam under den tiden, om något går fel förlorar du kanske inte bara ungarna utan även Molly själv.
Födelseproblem:
Vad händer om Molly börjar föda sina ungar sent en söndagnatt och något går fel? Är du redo att kanske betala uppemot 20000kr för ett akut kejsarsnitt hos veterinären? Under den processen kan du även förlora både ungarna och Molly själv. Tro mig DET KAN hända, även om det inte händer hela tiden. Men förstagångsmammor kan få problem de också. Är du berädd på att kanske att förlora ditt husdjur för att du ville ha en kull ungar? Speciellt när du ska förklara detta för dina barn.
Kattungarna:
Nyfödda kattungar är sköra och kan med lätthet dö innan de blivit många veckor alls. Är du beredd att ta hand om en sjuk unge, mata den varannan timme dygnet runt för att hålla den vid liv? Och sen göra det i flera veckor och ändå förlora den. Been there, done that.
Jag tycker att du ska tänka till extra innan du bestämmer dig "Jag vill ha en kull ungar". Det kan medföra en stor risk för Molly. Och hennes roll i familjen som husdjur är viktigare än en kull ungar. Jag menar inte att vara brysk, men det är ofta som många inte tänker på vilka kostnader och risker som involverar uppfödning av djur.
Har du tänkt igenom dessa scenarior och kommit fram till att du ändå vill ta en kull ungar på Molly, 8 månader gammal katt är alldeles för ungt för att låta henne få ungar. Vi väntar åtminstone tills våra honkatter är ett år innan vi parar dem, för de behöver mogna i sig själva innan de kan ställa upp och uppfostra sin egna kull ungar. En 8 månader gammal katt är fortfarande en unge själv. Det är som att låta en 12årig tjej få ett barn, som hon inte bara ska föda fram utan även vara en bra mamma och ta god hand om.
--------------------------------------------------------
Detta är ju Sverige, men även här finns det alldeles för många djur och nya produceras varje år. Ska man föda upp en kull måste man ha klara köpare redan från början. Man måste vara beredd på att man kanske får sitta och behålla alla djurungar. Man måste ha tillräckligt med pengar att kunna föda upp djurungarna. Helst ska man se till att båda föräldrarna är testade för sjukdommar och annat som kan "smitta" ungarna.
Exempel på tester:
Hundar har ofta problem med höfter och armbågar. Seriösa uppfödare rönkar sina hundar innan de parar.
Hundar inom bruksraser genomgår oftast mentaltester innan de används i avel. På så sätt sållas klena individer bort, vem vill köpa en valp för 8000kr som visar sig vara rädd för allting?<BR tag="br">
Många raser inom både hund och katt har genetiska sjukdommar som "sprids" när man avlar. Om man inte testar mot dessa sjukdommar så kommer de alltid finnas kvar.
Rasen Bedlingtonterrier har en leversjukdom som är livshotande. Alla hundar testas mot denna sjukdom. Upptäcks sjukdommen är det livstidsmedicinering som gäller.
"Blandraser är friskare" är det många som säger då. Blandraser KAN vara friskare. Om två raser med helt olika genetiska problem får ungar ihop. Men om de hundarna sen får valpar är risken stor för att man får in samma sorts problem som finns i någon av raserna i blandningen redan.
Bedlingtonterrier blandraser kan också få den sjukdommen. Men många tänker inte på att de bör testa sina djur för alla rasen/raseRNAS sjukdommar.
Det bästa är ju att inte para sina djur alls, om man inte har kunskap, tid, pengar och klarar av emotionellt att förlora sitt husdjur. Det är bara att ta en titt på blocket eller annan annonserings sida för att se att det finns massa djur som söker nya hem.
Brev till uppfödaren:
Hallå, mitt namn är Malin och jag letar efter en hankatt att avla med till min 8månader gamla perser kattflicka, Molly, hon driver mig till vansinne :) Jag är ganska säker på att jag bara vill ha en kull med kattungar så att mina barn kan uppleva miraklet av en födelse. Men jag vill inte para henne med vilken gammal katt som helst.
Har du någon hankatt som vi kan få låna?
Uppfödaren svarar följande:
Hej Malin
Nej, vi lånar inte ut någon hane till avel och jag vet ingen seriös uppfödare i området som gör det heller. Har du funderat igenom nogrannt om du verkligen vill ha ungar på Molly? "Bara en kull" är en dyr sträven som kan vara hjärtskärande, jag tror inte du har tänkt på allt vad avel innebär.
Inledelsevis...
Gentestning innan parning:
Är du medveten om vanliga problem inom rasen, och är du villig att testa din katt mot dessa problem innan du parar henne? Tillexempel är det vanligt att Perserkatter lider av PKD (njusjukdom). Seriösa uppfödare försöker avla bort genen som ger den sjukdommen genom att gentesta alla avelsdjur och kastrera alla katter som har sjukdommen så att de inte kan sprida sjukdommen vidare till nästa generation kattungar.
Avelsavgift:
Uppriktigt sagt vet jag ingen uppfödare i min stat som låter sina hanar para honor som inte ägs av andra uppfödare. Om du hittar en uppfödare är du beredd på att kanske betala några tusen kronor för parningen och uppehället medan honan är hos hanen och pengarna du kanske måste spendera på test som hanensägare kräver (tillexempel test mot FIV [kattHIV], FeLV [katt-leukemi virus] osv.
Ledighet från arbetet:
Du kanske jobbar hemifrån, men om inte måste du planera in så du kan vara borta från jobbet åtminstone veckan som Molly beräknas föda i. Hon kan INTE lämnas ensam under den tiden, om något går fel förlorar du kanske inte bara ungarna utan även Molly själv.
Födelseproblem:
Vad händer om Molly börjar föda sina ungar sent en söndagnatt och något går fel? Är du redo att kanske betala uppemot 20000kr för ett akut kejsarsnitt hos veterinären? Under den processen kan du även förlora både ungarna och Molly själv. Tro mig DET KAN hända, även om det inte händer hela tiden. Men förstagångsmammor kan få problem de också. Är du berädd på att kanske att förlora ditt husdjur för att du ville ha en kull ungar? Speciellt när du ska förklara detta för dina barn.
Kattungarna:
Nyfödda kattungar är sköra och kan med lätthet dö innan de blivit många veckor alls. Är du beredd att ta hand om en sjuk unge, mata den varannan timme dygnet runt för att hålla den vid liv? Och sen göra det i flera veckor och ändå förlora den. Been there, done that.
Jag tycker att du ska tänka till extra innan du bestämmer dig "Jag vill ha en kull ungar". Det kan medföra en stor risk för Molly. Och hennes roll i familjen som husdjur är viktigare än en kull ungar. Jag menar inte att vara brysk, men det är ofta som många inte tänker på vilka kostnader och risker som involverar uppfödning av djur.
Har du tänkt igenom dessa scenarior och kommit fram till att du ändå vill ta en kull ungar på Molly, 8 månader gammal katt är alldeles för ungt för att låta henne få ungar. Vi väntar åtminstone tills våra honkatter är ett år innan vi parar dem, för de behöver mogna i sig själva innan de kan ställa upp och uppfostra sin egna kull ungar. En 8 månader gammal katt är fortfarande en unge själv. Det är som att låta en 12årig tjej få ett barn, som hon inte bara ska föda fram utan även vara en bra mamma och ta god hand om.
--------------------------------------------------------
Detta är ju Sverige, men även här finns det alldeles för många djur och nya produceras varje år. Ska man föda upp en kull måste man ha klara köpare redan från början. Man måste vara beredd på att man kanske får sitta och behålla alla djurungar. Man måste ha tillräckligt med pengar att kunna föda upp djurungarna. Helst ska man se till att båda föräldrarna är testade för sjukdommar och annat som kan "smitta" ungarna.
Exempel på tester:
Hundar har ofta problem med höfter och armbågar. Seriösa uppfödare rönkar sina hundar innan de parar.
Hundar inom bruksraser genomgår oftast mentaltester innan de används i avel. På så sätt sållas klena individer bort, vem vill köpa en valp för 8000kr som visar sig vara rädd för allting?<BR tag="br">
Många raser inom både hund och katt har genetiska sjukdommar som "sprids" när man avlar. Om man inte testar mot dessa sjukdommar så kommer de alltid finnas kvar.
Rasen Bedlingtonterrier har en leversjukdom som är livshotande. Alla hundar testas mot denna sjukdom. Upptäcks sjukdommen är det livstidsmedicinering som gäller.
"Blandraser är friskare" är det många som säger då. Blandraser KAN vara friskare. Om två raser med helt olika genetiska problem får ungar ihop. Men om de hundarna sen får valpar är risken stor för att man får in samma sorts problem som finns i någon av raserna i blandningen redan.
Bedlingtonterrier blandraser kan också få den sjukdommen. Men många tänker inte på att de bör testa sina djur för alla rasen/raseRNAS sjukdommar.
Det bästa är ju att inte para sina djur alls, om man inte har kunskap, tid, pengar och klarar av emotionellt att förlora sitt husdjur. Det är bara att ta en titt på blocket eller annan annonserings sida för att se att det finns massa djur som söker nya hem.