Knapernytt: Svenska kaninraser - 2010-02-22
Våra inhemska kaninraser är inte populära på husdjursmarknaden. Vilket är väldigt synd för det är ju precis som vilka kaniner som helst, bara lite större. De riktigt hotade raserna vore ju synd om de försvann helt... Detta nummer av knapernytt presenterar dessa svenska bortglömda raser.
Orange
Är en medelstor kanin med kort och kompakt kropp. De ska ha en intensiv rödgul färg på kroppen förutom magen som ska vara vit, de väger 2.5-3.5kg som vuxna. Rasen har räknats som ras sedan år 1965.
Är en medelstor kanin med kort och kompakt kropp. De ska ha en intensiv rödgul färg på kroppen förutom magen som ska vara vit, de väger 2.5-3.5kg som vuxna. Rasen har räknats som ras sedan år 1965.
Isabella
Godkänd sedan 1989. Det är en kanin med en vikt på 3-4kg. De är alltid gråaktiga i färgen med mörkare färg på huvudet och vitaktig mage och har gråbruna ögon.
Godkänd sedan 1989. Det är en kanin med en vikt på 3-4kg. De är alltid gråaktiga i färgen med mörkare färg på huvudet och vitaktig mage och har gråbruna ögon.
Mellerudskanin
Det är en mellanstor kanin med en vikt på 3-3.5kg. Rasen är väldigt ovanlig, vid årskiftet 07-08 fanns bara 30st individer av rasen. Trots att de har rätt hög inavelsgrad finns ännu inga tecken på skador så som missbildningar, infertilitet och dåligt temperament. De påminner mycket i sättet av Gotlandskaniner men är lugnare än gotlänningarna. Förr fanns de i fler färger men nu finns det bara kvar svart/vita och albinos kvar.
Det är en mellanstor kanin med en vikt på 3-3.5kg. Rasen är väldigt ovanlig, vid årskiftet 07-08 fanns bara 30st individer av rasen. Trots att de har rätt hög inavelsgrad finns ännu inga tecken på skador så som missbildningar, infertilitet och dåligt temperament. De påminner mycket i sättet av Gotlandskaniner men är lugnare än gotlänningarna. Förr fanns de i fler färger men nu finns det bara kvar svart/vita och albinos kvar.
Örestad
Fanns tills alldeles nyligen. Den verkar ha blivit utrotad helt :( Var annars en mellanstor kaninras som hade vit päls.
Fanns tills alldeles nyligen. Den verkar ha blivit utrotad helt :( Var annars en mellanstor kaninras som hade vit päls.
Svensk päls
Otto Christoffersson avlade under början av 1900-talet fram en kaninras ur rasen Gotlandskanin, den nya rasen korsades med andra raser. Målet var att få fram en päls på kaninerna som liknade pälsen hos silverrävar. Han ville få fram en ras som klarade av kyla bra, som gav många ungar och som var lättfödd (inte krävde så mycket mat). Resultatet blev "Svensk sobel" som rasen kallades först. 1996 var rasen nästan helt utdöd. Vikten ligger på 3-3.7kg och pälsen är svart med vita strån i, det kan vara mycket eller lite vita strån vilket påverkar utseendet en del på dem. Det är en ras som är nyfiken och pigg, tyvärr är de fortfarande väldigt ovanliga. År 2008 räknade man med att det fanns 53st kaniner av rasen.
Otto Christoffersson avlade under början av 1900-talet fram en kaninras ur rasen Gotlandskanin, den nya rasen korsades med andra raser. Målet var att få fram en päls på kaninerna som liknade pälsen hos silverrävar. Han ville få fram en ras som klarade av kyla bra, som gav många ungar och som var lättfödd (inte krävde så mycket mat). Resultatet blev "Svensk sobel" som rasen kallades först. 1996 var rasen nästan helt utdöd. Vikten ligger på 3-3.7kg och pälsen är svart med vita strån i, det kan vara mycket eller lite vita strån vilket påverkar utseendet en del på dem. Det är en ras som är nyfiken och pigg, tyvärr är de fortfarande väldigt ovanliga. År 2008 räknade man med att det fanns 53st kaniner av rasen.
Gotlandskanin
Förr i världen fanns det kaniner lite överallt på gårdarna i Sverige för kaniner hölls som köttdjur. På 1970-talet fanns bara en liten, liten del av dessa kaniner kvar på Gotland. År 1993 slöts stamboken och alla gotlandskaniner idag härstammar från dessa djur som samlades ihop till stambokens stängning.
Gotlandskaniner varierar ganska mycket i storlek, det finns ingen standard som säger att de ska vara det ena eller det andra. Men de har alltid stående öron och är (så vitt jag vet) aldrig långhåriga eller satinglänsande. Men det finns Gotlandskaniner med rexpäls i alla fall.
De är godkända i alla färger och teckningar. Vikten ligger på 3-4kg, de har tunna stående öron som normalt sett är 12-13cm långa. Det är en livlig och pigg kanin som är intresserad av sin omgivning. De får ofta stora kullar och är bra på att ta hand om sina ungar. Det är inte helt ovanligt att man använder Gotlandskaniner till kaninhoppning eller avel på kaninhoppare. De har starka bakben och slank kropp som passar bra för hoppning. År 2008 fanns det drygt 400 kaniner registrerade.
Förr i världen fanns det kaniner lite överallt på gårdarna i Sverige för kaniner hölls som köttdjur. På 1970-talet fanns bara en liten, liten del av dessa kaniner kvar på Gotland. År 1993 slöts stamboken och alla gotlandskaniner idag härstammar från dessa djur som samlades ihop till stambokens stängning.
Gotlandskaniner varierar ganska mycket i storlek, det finns ingen standard som säger att de ska vara det ena eller det andra. Men de har alltid stående öron och är (så vitt jag vet) aldrig långhåriga eller satinglänsande. Men det finns Gotlandskaniner med rexpäls i alla fall.
De är godkända i alla färger och teckningar. Vikten ligger på 3-4kg, de har tunna stående öron som normalt sett är 12-13cm långa. Det är en livlig och pigg kanin som är intresserad av sin omgivning. De får ofta stora kullar och är bra på att ta hand om sina ungar. Det är inte helt ovanligt att man använder Gotlandskaniner till kaninhoppning eller avel på kaninhoppare. De har starka bakben och slank kropp som passar bra för hoppning. År 2008 fanns det drygt 400 kaniner registrerade.
Vissa fakta fel kan förekomma, det är förvånansvärt svårt att hitta någon information om andra raser än de vanligaste, väldigt synd!